Sveriges ordförandeskap i EU
Nu när Sverige har övertagit ordförandeskapet i EU:s ministerrÃ¥d för första halvÃ¥ret 2023 uppmanar ̽»¨¾«Ñ¡ (RESCUE) den svenska regeringen att se till att EU skyddar människor som pÃ¥verkas av kriser och konflikter globalt.
Det är viktigt att Sverige fortsätter att vara en förebild för EU:s medlemsstater samtidigt som regeringen påverkar EU:s politik och åtgärder i linje med principerna om grundläggande mänskliga rättigheter - inte minst rätten till asyl för människor på flykt.
Detta bör Sverige driva under sitt ordförandeskap för att skydda människor som drabbats av konflikter och kriser runt om i världen:
1. Se till att humanitära organisationer kan nå människor i nöd och att internationell humanitär rätt inte kan kränkas ostraffat
Som ordförande i EU:s ministerråd har Sverige ett ansvar att både försvara och stärka internationella humanitära principer och internationell humanitär rätt i en tid när 340 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp.
Antalet kriser i världen har ökat och rekordmånga människor är i behov av akuta livräddande åtgärder. För att skydda civila som är instängda och alltmer måltavlor i konflikter måste Sveriges ordförandeskap se till att bevarandet av internationell humanitär rätt förblir en av EU:s högsta prioriteringar. EU måste också fortsätta att fokusera på att hitta lösningar för humanitärt tillträde så att livsviktigt bistånd kan nå de människor som behöver det mest - med särskild uppmärksamhet på de länder som löper störst risk att drabbas av kriser under det här året, vilket vi lyfter fram i vår rapport Emergency Watchlist 2023. Det handlar om länder som Ukraina, Afghanistan, Etiopien och Jemen.
När det gäller Afghanistan bör det svenska ordförandeskapet försöka engagera sig aktivt med de faktiska myndigheterna i landet för att upphäva den lag som förbjuder kvinnor att arbeta för nationella och internationella icke-statliga organisationer. Sverige bör förespråka vikten av ett EU-ledd diplomatiskt engagemang i den här frågan och betona den viktiga roll som kvinnor spelar för att kunna erbjuda humanitärt bistånd.
2. Mobilisera finansiering för att hantera de stora humanitära behoven i världen
RESCUE uppmanar EU att mobilisera en kraftfull internationell insats - både diplomatisk och finansiell - för att bemöta det rekordstora antalet människor som befinner sig i humanitärt nödläge världen över - 340 miljoner.
Det svenska ordförandeskapet måste visa ledarskap och uppmuntra EU:s institutioner (liksom andra medlemsstater) att nå målet att ge 0,7 procent av BNP i bistånd.
I Afghanistan måste EU:s ordförandeskap också försöka skydda och upprätthålla den humanitära finansieringen efter myndigheternas de facto-förbud mot kvinnliga icke-statliga organisationer för att se till att finansieringen omedelbart kan betalas ut och användas för att hjälpa Afghanistans befolkning.
3. Skapa säkra, reguljära vägar för att skydda flyktingar
Som en historiskt sett viktig aktör när det gäller vidarebosättning av flyktingar bör Sverige leda EU:s insatser för att utöka vidarebosättningsprogrammen.
EU har agerat mycket generöst när det gäller kriget i Ukraina, men med tanke på att två miljoner människor förväntas vara i behov av vidarebosättning globalt får vi inte glömma bort människor på flykt undan andra kriser.
Under de senaste två åren har EU tagit emot lite mer än 1 procent av de globala behoven av vidarebosättning av flyktingar. Sveriges ordförandeskap bör gå i spetsen för att EU-länderna vidarebosätter de 40 000 kvotflyktingar som FN:s flyktingorgan har uppmanat länderna att ta emot under 2023.
Man bör också prioritera ett snabbt beslut av en ram för vidarebosättning i hela EU, i linje med den nyligen ingångna överenskommelsen mellan parlamentet och rådet. Sverige bör vara ett föredöme och dra tillbaka de nya kraftiga nedskärningarna av de nationella vidarebosättningsprogrammen.
4. Skydda grundläggande rättigheter för människor på flykt i och utanför Europa
Principerna om flyktingskydd och solidaritet måste fortsätta att vara centrala i arbetet med att reformera EU:s asylsystem. Framför allt måste EU bestämt avvisa alla försök att undergräva eller avveckla EU:s asyllagar och upprätthålla rätten till internationellt skydd för alla - oavsett hur människor når Europa.
Sveriges ordförandeskap måste sätta stopp för olagliga återvändanden och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna vid Europas gränser och se till att de ansvariga hålls ansvariga. RESCUE uppmanar EU-länderna att inrätta oberoende mekanismer för gränsövervakning för att detta ska bli verklighet.
Sverige måste också upprätthålla ett åtagande om solidaritet när det gäller flyktingskydd i Europa, bland annat genom att uppmana alla medlemsstater att hålla sina löften om att ta emot människor från gränsstater, som Grekland och Italien, på ett förutsägbart och öppet sätt.
Även om frivilliga omplaceringssystem är välkomna måste de pågående förhandlingarna om EU:s asylreformer prioritera inrättandet av en obligatorisk, permanent och förutsägbar solidaritetsmekanism mellan EU:s medlemsstater. Denna strategi får inte stanna vid Europas gränser.
5. Bidra till att förebygga klimatchocker och hungersnöd
RESCUEs rapport, Emergency Watchlist 2023, belyser det rekordstora antalet människor som är drabbade av hungersnöd i Östafrika, och hur den dödliga kombinationen av ekonomisk nedgång, konflikter och klimatförändringar förvärrar krisen.
Hungerkriser är både förutsägbara och möjliga att förebygga. Det internationella samfundet - inklusive EU - måste lära sig av sina tidigare misstag och agera tidigare på larm om torka, snarare än att reagera när det är försent.
Det behövs också mer finansiering för att förebygga och göra länder motståndskraftiga för att klara av klimatchocker. De länder som är hårdast drabbade av konflikter och har störst sannolikhet att drabbas av effekterna av klimatförändringar – är ofta de som har sämst tillgång till klimatfinansiering. EU bör säkerställa långsiktiga investeringar i klimatanpassning för sårbara och konfliktdrabbade stater.
6. Prioritera jämställdhet som en central del av EU:s humanitära och diplomatiska insatser
Ojämlikhet mellan könen är den grundläggande orsaken till våld mot kvinnor, och könsrelaterat våld ökar alltid i humanitära nödsituationer.
RESCUE uppmanar Sveriges ordförandeskap att se till att jämställdhet förblir kärnan i EU:s humanitära insatser för att bygga mer motståndskraftiga och fredliga samhällen.
EU bör utvidga det banbrytande arbete som redan utförts som en del av FN:s Spotlight-initiativ (som knyter samman jämställdhet med målen för hållbar utveckling) och som stärker kvinnor och flickor i krissituationer och ger livräddande hjälp till dem som överlevt könsrelaterat våld.
