• Antalet människor i behov av humanitär hjälp har ökat från 81 miljoner år 2014 till 339,2 miljoner år 2023, varav 90 procent bor i något av de 20 länderna i rapporten.  

  • Antalet människor på flykt har ökat från under 60 miljoner 2014 till över 100 miljoner idag, varav 80 procent har flytt från något av de 20 länderna på listan.  

  • De 20 mest utsatta länderna står för 100 procent av de människor som just nu drabbas av katastrofal livsmedelsbrist. 

13 december 2022 —  "Årets rapport visar på rekordhöga humanitära behov under 2022 och ett verkligt hot för 2023. Det humanitära behovet har ökat med 65 miljoner människor sedan förra året, och antalet som tvingats på flykt har ökat till över 100 miljoner människor,” ä David Miliband, ordförande och vd för den globala organisationen .

är en prognos över vilka humanitära kriser som riskerar att försämras och behöver mest uppmärksamhet nästa år. Analysen tar ställning till risken för väpnade konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ekonomisk stabilitet och staters förmåga att stå emot kriser. Under det senaste decenniet har det skett en enorm ökning av världens humanitära behov:  

Värst drabbade är Somalia och Etiopien, som toppar årets lista, där konflikter, klimatförändringar och ekonomisk kris har lett till den allvarligaste hungerkatastrofen på över ett decennium. I Somalia är en och en halv miljon barn under fem år är akut undernärda, över sju miljoner är i akut behov av matbistånd och 213 000 lever på gränsen till svält. I Etiopien är 13 miljoner människor drabbade av akut livsmedelsbrist till följd av konflikter och torka.

Ett annat land där utvecklingen försämrats under 2022, och som spås en negativ utveckling även nästa år, är Afghanistan, där maktskiftet och den ekonomiska kollapsen har lett till hungersnöd och en kraftig ökning av de humanitära behoven. 18,9 miljoner afghaner lider av akut livsmedelsbrist.

Skyddsnäten har försvunnit 

Budskapet i årets Emergency Watchlist är att de skyddsnät som är utformade för att förhindra att humanitära kriser förvärras har nedmonterats. Det handlar om allt från diplomatiska överenskommelser och krigsrättstribunaler till varningssystem för klimatförändringar och själva det humanitära biståndet.

Utöver de enskilda kriserna, dyker rapporten djupt ner i de tre viktigaste orsakerna som driver humanitära kriser - väpnade konflikter, klimatförändringar och ekonomisk oro - och belyser vad som kan göras för att bygga upp skyddsnäten igen.

“Kriget i Ukraina är ett typexempel på hur kriser förvärras och hänger ihop - det kostar både liv i Europa och leder till svält och dödsfall i Östafrika. Det är uppenbart att det krävs åtgärder för att förhindra att kriserna spårar ur ytterligare. Vi uppmanar EU och dess medlemsstater att visa humanitärt ledarskap genom att öka finansieringen och stödet till människor som är drabbade av konflikter och kriser”,

ä Harlem Désir, chef för ̽ѡ i Europa och fortsätter:

“EU måste ta itu med straffriheten och se till att ingen kan bryta mot internationell humanitär rätt ostraffat - och länderna måste hitta en ny lösning för människor på flykt för att behandla alla som söker skydd med respekt.”

Rekommendationer ur rapporten för att minska de humanitära kriserna

Länderna på Emergency Watchlist 2023 

Plats 1-10 (rankning 2022 inom parantes) 

  1. Somalia (8)  
  2. Ethiopia (2)  
  3. Afghanistan (1)  
  4. Demokratiska republiken Kongo (6)  
  5. Jemen (3)  
  6. Syrien (9)  
  7. Sydsudan (5)  
  8. Burkina Faso (-)  
  9. Haiti (-)  
  10. Ukraine (ny, senast med 2017)

Plats 11-20 (utan rankning)

 

Ladda ner och läs Emergency Watchlist 2023 .


För mer information eller intervjuer, kontakta: 

Sofia Klemming Nordenskiöld
+46 76 858 42 99 
[email protected]