̽ѡs team rapporterar att människor redan har börjat dö av hunger i Etiopien, Somalia och Kenya.
I en av ̽ѡs kliniker mot undernäring i Somalia har personalen mellan april och maj sett en 265-procentig ökning av antalet inskrivningar av barn under fem år som lider av allvarlig undernäring.
Under 2011 dog 260 000 människor av svält i Östafrika.
18 juli 2022 — Efter fyra uteblivna regnperioder i rad förvärras hungern i regionen vecka för vecka. ̽ѡ har sett undernäringsgraden öka exponentiellt - sedan början av 2022 har antalet människor som svälter i Somalia på grund av torkan nästan fördubblats. I Kenya har antalet människor som befinner sig på gränsen till hungersnöd tredubblats.
"Denna kris var förutsägbar och kunde ha förhindrats. Den har utvecklats under två år av upprepade varningar och förvärrad hunger. Nu finns ingen tid att vänta på mer data”, säger David Miliband, global ordförande och vd för ̽ѡ och fortsätter:
“Medan hungersnödens larmklockor ringer, lyssnar alltför få givare. Det är redan för sent att hindra människor från att dö, men det finns fortfarande en möjlighet att förhindra förlust av liv i en katastrofal omfattning. En omedelbar ökning av det humanitära biståndet är det enda alternativet.”
I en av ̽ѡs kliniker mot undernäring i Mogadishu har personalen mellan april och maj sett en 265-procentig ökning av antalet inskrivningar av barn under fem år som lider av allvarlig undernäring. Organisationens team på plats rapporterar att människor redan har börjat dö av svält och att tiden för att förhindra massdöd snabbt håller på att rinna ut.
Trots löftet att "aldrig mer" låta en hungersnöd av katastrofala proportioner inträffa har antalet människor som lider av extrem hunger i världen nått en ny global toppnivå - och med ett femte uteblivet regn i sikte är torkan i regionen nu den längsta och dödligaste jämfört med tidigare år. Under hungersnöden 2011, som drabbade 14 miljoner människor, dog 30 000 människor varje månad. Totalt avled minst 260 000 människor.
Mot denna bakgrund har Östafrika kämpat för att få den uppmärksamhet och finansiering som situationen kräver. Samtidigt som miljarder dollar i bistånd har ställts till förfogande för att hantera situationen i Ukraina, har det internationella samfundet misslyckats med att reagera på de globala konsekvenserna av kriget, bland annat de skyhöga livsmedels- och bränslepriserna.
Östafrika har drabbats särskilt hårt och importerar 90 procent av sitt vete enbart från Ryssland och Ukraina. Dessutom har givarna misslyckats med att tillämpa lärdomarna om förebyggande åtgärder efter den katastrofala hungersnöden 2011, och den humanitära insatsplanen för Östafrika är idag knappt finansierad med 30 procent.
“Varje dag av passivitet är en fråga om liv eller död. Det återspeglar ett mer omfattande misslyckande i det internationella systemet: misslyckande med att förebygga, misslyckande med att reagera och misslyckande med ledarskapet. Var och en av dessa misslyckanden skulle på egen hand ha orsakat en katastrof, men tillsammans hotar de att leda till en systemkollaps i regionen,” säger David Miliband, global ordförande och vd för ̽ѡ.
Rekommendationer för att lindra hungerkrisen i Östafrika:
̽ѡ vill se att givare och det humanitära systemet tilllämpar lärdomar från tidigare insatser genom snabba investeringar i beprövade metoder, inklusive kontantbistånd, för att tillgodose de ökade behoven hos de samhällen som lider av hunger.
Mobilisera resurser för förhandlingar om humanitärt tillträde för organisationer och se till att hjälpen kan nå de mest behövande.
FN:s medlemsstater bör använda alla mekanismer för att ställa de ansvariga för brott mot internationell humanitär rätt till svars, inklusive nekat tillträde som förvärrar hunger och osäker livsmedelsförsörjning.
Ta itu med de globala handelsutmaningar som följer av kriget i Ukraina. Det behövs en global humanitär diplomatisk koalition som fokuserar på att avsluta den ryska blockaden av Ukrainas hamnar i Svarta havet för att lindra den globala spannmålsbristen.
För mer information eller intervjuer, kontakta Sofia Klemming Nordenskiöld, press- och kommunikationschef, tel: +46 76 858 42 99, [email protected]