Vad är COP29? Hur FN:s klimatmöte kan leda till en rättvisare värld
COP29 är FN:s globala klimatmöte för att diskutera klimatförändringarna. I år har världsledare möjlighet att ta itu med orättvisor som följer av klimatkrisen.
COP29 är FN:s globala klimatmöte för att diskutera klimatförändringarna. I år har världsledare möjlighet att ta itu med orättvisor som följer av klimatkrisen.
FN:s klimatmöte 2024, COP29, äger nu rum efter ännu ett år av öäԾԲ, värmerekord och extrem torka. Årets klimatmöte handlar till stor del om att öka klimatbiståndet till länder som drabbas värst av klimatkrisen.
COP29 är en möjlighet att ta itu med de orättvisor som följer av klimatkrisen. Främst gäller detta sårbara länder som drabbas hårt av klimatkatastrofer trots att de bidrar minst till utsläppen. Särskilt utsatta är krisdrabbade länder, där konflikter och fattigdom förvärras av klimatförändringar.
COP står för Conference of the Parties och är FN:s klimatkonferens för alla parter som undertecknat klimatkonventionen. Årets klimatmöte är det 29:e sedan starten och kallas därför COP29.
Under COP29 samlas världens ledare för att diskutera klimatförändringarna. Målet med klimatmötetär att stärka insatser för att bromsa den globala uppvärmningen och dess konsekvenser.
Bland annat har avtal som blivit resultat från tidigare möten.
äger rum i Baku i Azerbajdzjan mellan 11 och 22 november 2024. Ledare från hela världen deltar i COP29, tillsammans med tjänstemän och forskare. Även internationella chefer för industrier, företrädare inom den privata sektorn och ungdomsrepresentanter kommer att vara på plats.
I år handlar COP29 om ett globalt ansvar för klimatfinansiering. Här ingår frågan om hur rikare länder bör stötta låginkomstländer, som drabbas svårast av klimatförändringar. Ett viktigt mål för årets COP är att öka klimatbiståndet. Vid klimatmötet i Baku kommer summan för biståndsmålet att förhandlas, men även vilka länder som ska vara med och bidra.
COP29 har kallats för ett “finans-COP” eftersom klimatfinansiering är en central fråga. Klimatfinansiering är pengar och resurser som går till att hantera klimatförändringar före, under och efter klimatkatastrofer samt andra långsiktiga och skadliga förändringar.
Vissa klimatkatastrofer, såsom öäԾԲ, kan förutses innan de inträffar. Klimatfinansiering kan gå till som hindrar effekter av förutsägbara katastrofer, bland annat genom bidrag i förskott till områden som kommer att drabbas. På så sätt minimeras skador och människor återhämtar sig snabbare.
Klimatfinansiering kan även användas för att stärka infrastruktur till att bli mindre sårbar för katastrofer, eller för att finansiera jordbruksprogram som mildrar effekter av klimatförändringar.
RESCUE uppmanar COP29-deltagarna att säkerställa att klimatfinansieringen når utsatta samhällen. I nuläget får krigs- och konfliktdrabbade länder 66 procent mindre klimatfinansiering per capita än andra länder trots att de behöver mest stöd.
Syftet med årets COP är att öka klimatfinansieringen. Världens ledare behöver komma överens om ett nytt gemensamt mätbart mål för klimatfinansiering (. Behovet av klimatfinansiering är enormt. Idag får sårbara länder inte tillräckligt med stöd, trots att de bidrar väldigt lite till utsläppen. COP29 är därmed en chans att ta itu med denna obalans genom att prioritera sårbara samhällen och sträva efter klimaträttvisa.
De rikaste länderna i världen står för den allra största delen av utsläppen – samtidigt som de mest sårbara länderna drabbas hårdast. Visst låter det orättvist?
Klimaträttvisa däremot, innebär att de länder som bidrar mest till klimatförändringarna tar störst ansvar för att minska utsläppen och finansiera åtgärder. Detta kräver att rikare länder stöttar klimatanpassning för sårbara länder.
Ken Sofer, RESCUE:s globala chef för opinionsbildning, säger:
Misslyckandet med att få klimatåtgärder att fungera för klimatkänsliga, konfliktdrabbade länder är en av de största klimatorättvisorna som COP29 måste ta itu med. Frågan för de globala ledarna vid COP29 är om de är villiga att bryta ett orättvist status quo och få klimatåtgärderna att fungera för människor som lever i krisens epicentrum.
RESCUE uppmanar världens ledare att prioritera konfliktdrabbade och sårbara länder under COP29. Exempel på länder som drabbas av både klimatförändringar och konflikter är Afghanistan, Sudan och Syrien.
Klimaträttvisa bör även belysa hur olika grupper påverkas av klimatkrisen på olika sätt. Kvinnor och flickor drabbas exempelvis oproportionerligt hårt, de utgör av dem som tvingats fly till följd av klimatförändringar.
Klimatåtgärder som stärker kvinnor och flickor är till exempel att stärka program inom småskaligt jordbruk. Det är även viktigt att finansiering går till icke-statliga kvinnoledda organisationer. Kvinnoorganisationer kan nå ut till samhällen som inte kan nås av regeringar, särskilt i konfliktdrabbade länder.
RESCUE finns på plats i flera av de länder som är allra mest sårbara för klimatkrisen, såsom områden där konflikter och extrem fattigdom förvärras av exempelvis torka och öäԾԲ.
RESCUE har program för att stärka motståndskraften i samhällen som drabbas av klimatförändringarna. Till exempel kartlägger vi klimatrisker, utvecklar effektiva varningssystem och arbetar med katastrofriskreducering. Vi har även program för att säkra frötillgången i sårbara länder.
Vi stödjer även lokala initiativ för hantering av naturresurser och vatten, samt utbildar inom hållbar försörjning.
Läs mer: Klimatanpassning – hur stödjer RESCUE sårbara samhällen?